; Hur kan han inte sakna något som var så fint?



Du försöker hitta skäl att träffa honom igen. För du vill bara se om du kan
få honom att falla, en sista gång. Så står du där med hans tröja i din hand.
Det ända skälet att få träffa honom igen. Egentligen vill du behålla den för
den påminner dig så mycket om honom. Att få sova utan honom, det finns
inget värre. Men att ha tröjan bredvid och känna doften, det är inte mycket,
men det är någonting. Så du går dit. Står där och bara hoppas på att han ska
hoppa på dig, dra fingrarna genom ditt hår och pussa dig på nosen, som han
alltid brukade göra. Ångra tretusen gånger att han lät dig gå och känna den
där känslan ingen. Men han gör ingenting. Har bara står där. Och gör ingenting.
Han tittar inte på dig som han gjorde förut. Han ler inte när du tittar på honom.
Hur kan han inte sakna något som var så fint?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0